30/3
Känslan av självförakt och ångest finns ständigt i min kropp, den har sakta men säkert blivit en del av mig.
Utan alla tankar om mat och motion, vem är jag då? Vad finns det mer att tänka på?
Det är vissa saker jag har funderat på den senaste tiden. VEM ÄR JAG?
Har inte varit så speciellt aktiv på sistonde, men boyfriend halvt bot ju här nu och det är lite omöjligt att skriva då. Han sitter typ jämt brevid mig vid datorn.. Jobbig situation.. Jag behöver utrymme.
18/3
Är glad att jag har blivit av med det mesta av kräkningarna. Dock så äter jag inte mycket överhuvudtaget. Är det bra eller dåligt? Jag har två olika röster i huvudet som inte har samma åsikt om den saken..
Känslan av att vara äcklig verkar inte vilja försvinna, det är bara när jag inte har ätit något alls som jag inte känner mig fullt så äcklig. Till och med om jag äter och sedan kräks kommer den krypande..
Får man större bekräftelse som smal tror ni? Det tror jag, iaf när det gäller mig själv. Om jag blir smal gillar folk mig mer än vad dom gör nu. Om jag blir smal så ordnar sig nog allt. Jag hör själv hur dumt det låter, men det är så jag tror.
Jag fick en fråga om varför jag läser böcker om anorexi. Jag gör det för att jag tycker att det är intressant. Jag vet ju själv att jag inte har anorexi, det lutar mer åt bulimihållet för mig, och jag är alldeles för fet för att ha anorexi! Men jag läser nog även sådana böcker lite av fel anledning skulle jag tro, för att bli peppad.. Jag skämms verkligen för att säga det. Jag tycker synd om alla dom som lider av sjukdomen. Visst jag har det fett svårt med mig egen, men det verkar så mycket värre med anorexia.
J
12/3
Iaf så går det fortfarande neråt, inte så fort som jag skulle önska att det gjorde men neråt går det. Varför är det alltid dom första 7 kg som går lätt, det är efter dom kampen börjar..
Jag har ju gått ner ca 9 kg nu, det är ingen som märker att jag faktiskt har gått ner i vikt. Men kanske är det det bästa ?
Jag läser en bok nu, Det är bäst att glömma hela kroppen. Det är elva kvinnor som berättar om sina ätstörningar. Den är över 400 sidor och jag har bara hunnit läsa ca 100. Men hittills är den bra. Pepp Pepp.
..
2/3
Ikväll ska jag kolla på en film med en av mina bästa kompisar som jag inte träffat på evigheter. Men det är ingen risk för att jag blir tvingad att äta godis med henne. Hon har tidigare haft anorexi och nu lutar det nog lite mer åt ortorexihållet. Hon äter, men är väldigt noga på vad hon stoppar i sig. Så ikväll ska vi iaf äta fruktsallad och det känns ganska okej.
Nothing taste as good as thin feels
1/3
Började böla igår, sjukt pinsamt. Boyfriend ville att jag skulle äta mat med han och jag sa då att jag inte ville ha. Han blev arg och sa: Du måste äta! Då sa jag: Jag vill inte! och började så klart grina..
Av en speciell anledning så ska inte jag till skolan förens om typ 5 veckor och då ska jag väga under 50 jävla kilo! (väger ca 55 nu). Det borde vara hur lätt som helst men nu är det stora misslyckade mig vi pratar om så det blir nog inte så lätt..
Jag ska försöka att sluta kräkas, men ändå gå ner i vikt.!
