Blottat mig

Jag vill faktiskt komma ur den här skiten. Jag vill bli av med mina "hjärnspöken". För jag orkar snart inte längre. Jag vet att om jag inte får hjälp snart så kommer jag att ta mitt liv. För jag orkar inte leva ett liv fyllt med ångest och att ständigt känna mig misslyckad och äcklig. Det känns som att alla ständigt stirrar på mig och jag vet vad dom tänker.
Iaf så berättade jag allt för mamma igår. Och hon blev riktigt förvånad, hon hade inte anat något alls. Och jag berättade att jag inte vill leva längre. Då blev hon rädd, säkert för att jag ska ta livet av mig. Hon sa att hon hoppades att jag aldrig skulle börja skära mig igen. Det hoppas jag med, men jag kan inte lova.
Hon ringde min läkare idag, och bokade en tid med honom på torsdag. Så att han får skicka en remiss till psyk..

.. Är jag sjuk ?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0